48 kap. – Täckning
Risker vid vissa typer av arbeten (AFS 2023:13), 48 kap..
1.Lagtext#
Täckning
31 §#
Om stenar, splitter eller andra föremål som kastas ut vid sprängning kan medföra skada, ska arbetsgivaren se till att sprängobjektet täcks (fördäms). Täckningen ska ha tillräcklig utbredning och vikt. Den ska placeras med hänsyn till bergets kontur och sprickighet och salvans planerade utslagsriktning.
Allmänna råd
Det finns två huvudtyper av täckning: tyngdtäckning och splitterskyddande täckning.
Tyngdtäckningen förhindrar kastning av större stenar och även i viss mån att berget flyttas alltför mycket framåt. Tyngdtäckning blir effektiv om den har betryggande tyngd, följer bergkonturen samt har god hållfasthet och lämplig täthet.
Den splitterskyddande täckningen är främst avsedd att fånga mindre stenar som lyckats passera tyngdtäckningen. Den består lämpligen av något gasgenomsläppligt material, till exempel vävd nylonduk, filt eller ståltrådsnät. Den bör placeras ovanpå tyngdtäckningen.
Täckningen bör utföras på ett sådant sätt att den hålls samman under hela detonationsförloppet. Om berget sluttar kan mattorna behöva förankras i berget bakom salvan.
Täckmaterialet bör läggas ut varsamt så att tändsystemet inte skadas. Särskilt viktigt är detta när icke-elektriska signalledare används eftersom dessa saknar kontrollmöjlighet. Om elektriska sprängkapslar används kan skador på ledarnas trådisolering medföra överledning eller jordfel med risk för dola som följd. Det bör uppmärksammas att om avbrott i tändsystemet inträffar när tändmedel av stötvågstyp används kan felet inte kontrolleras efter det att täckning slutförts.
Vid sprängning av en enstaka laddning, till exempel vid sönderdelning av fältstenar, skut och liknande, där stenkastning medför fara, bör sprängobjektet förses med en omslutande täckning. Skälet för detta är att det är svårt att avgöra i vilken riktning det söndersprängda materialet sprids.
Utrymning, bevakning och initiering
32 §#
På en sprängplats ska arbetsgivaren se till att det finns regler för utrymning, bevakning och initiering av sprängsalvan.
Varning om förestående sprängning ska ges till alla som kan komma att beröras av sprängningen.
Sprängsalvan får initieras endast om åtgärder vidtagits så att ingen som vistas inom farligt område riskerar att skadas.
Allmänna råd
Sprängning ovan jord bör planeras så att skottlossning sker vid dagsljus och att siktförhållandena medger betryggande kontroll av farligt område.
Ett vanligt sätt att kontrollera farligt område är att ha bevakare runt området. Bevakare, försedda med röd flagga, har till uppgift att
varna den som närmar sig området för att gå in i detta,
hindra att laddning tänds när någon kommit in på området efter att varningssignal avgivits, och
upprepa av sprängarbasen avgivna varningsrop.
Är det svårt att helt utrymma ett farligt område kan särskilda skyddsanordningar installeras, till exempel tillräckligt antal skyddskojor med betryggande hållfasthet.
Om ett farligt område är tillfredsställande avspärrat med stängsel och markerat med varningsskyltar, kan bevakningen ibland begränsas till att avse enbart tillträdesvägarna.
På avskild plats, där sprängningen inte berör andra arbeten eller transportvägar, kan bevakningen vara begränsad, till exempel till att bara avse de vägar som leder till det farliga området. Det förutsätter dock att tillfartsvägar spärras och att tydliga varningsskyltar sätts upp.
När sprängning utförs på skilda, närliggande arbetsplatser, är det viktigt att träffa överenskommelser om på vilka tider sprängsalvor ska tändas.
Varning kan meddelas muntligt, i form av informationstavlor, skriftligt meddelande eller dylikt. Vid vissa arbeten är det lämpligt att ha ett större informationsmöte med alla berörda.
Omedelbart före sprängningen kan varning ges med korta signaler från siren eller med ropet ”Här ska tändas”. Sirensignalen bör till sin karaktär avvika från signaler som avges för andra ändamål.
33 §#
Vid risk för dammexplosioner ska arbetsgivaren se till att åtgärder vidtas som förebygger sådana explosioner och begränsar verkningarna av dem.
Återvändande till sprängplats
34 §#
Arbetsgivaren ska se till att sprängplatsen inte beträds sedan sprängsalvan initierats så länge det finns risk för personskador genom försenad detonation, farliga gaser eller stenfall. Arbetsgivaren ska se till att resultatet av sprängningen undersöks av sprängarbasen och att behövliga åtgärder vidtas innan meddelande ges om att området åter får beträdas. Eventuella kvarvarande rester av explosiva varor (dolor) ska snarast oskadliggöras.
Arbetsgivaren ska se till att sprängarbasen innan sprängplatsen lämnas informerar den eller de som inom arbetsstället hanterar det sprängda berget så att dessa får kunskap om hur
påträffade icke detonerade eller deflagrerade explosiva varor ska omhändertas, och
sprängarbasen vid behov kan nås för konsultation om lämpliga åtgärder.
17 kap. Arbete med vinterväghållning och snöskottning på tak
Stöd och verktyg: Säkrare snöröjning
Planering och utförande av vinterväghållning
4 §#
Arbetsgivaren ska se till att olika verksamheter inte sammanfaller i tid och rum på ett sådant sätt att risk för ohälsa eller olycksfall uppkommer vid vinterväghållning.
5 §#
Arbetsgivaren ska anpassa tilldelningen av tid med hänsyn till hur arbetet med vinterväghållning fortskrider.
6 §#
Arbetsgivaren ska se till att planeringen av vinterväghållning omfattar hur det är möjligt att ge första hjälpen i en nödsituation.
7 §#
Arbetsgivaren ska välja arbetsmetoder, fordon och övrig utrustning vid vinterväghållning så att
hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska och psykiska belastningar undviks, och
exponeringen för buller, vibrationer, farliga ämnen och luftföroreningar blir låg.
8 §#
Arbetsgivaren ska se till att varselkläder bärs vid vinterväghållning. Vid vinterväghållning på isbelagt vatten ska det finnas tillgång till isdubbar, isbroddar, flytväst och livlina.
I övrigt ska arbetsgivaren se till att den personliga skyddsutrustning som behövs används.
2.Tolkning#
Ingen tolkning tillagd ännu.