14 kap. – Medicinska kontroller
Risker vid vissa typer av arbeten (AFS 2023:13), 14 kap..
1.Lagtext#
Medicinska kontroller
44 §#
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete enligt 5–7 §§ eller annat arbete än det som avses i 5–7 §§ och som medför att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm.
Bestämmelser om sanktionsavgifter för den arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare som inte har ett tjänstbarhetsintyg finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om medicinska kontroller i arbetslivet.
(AFS 2025:6)
Exponeringsregister
45 §#
Arbetsgivaren ska föra ett exponeringsregister över de arbetstagare som omfattas av bestämmelserna i 44 § första stycket vad avser medicinska kontroller. Exponeringsregistret ska innehålla de uppgifter som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön, i kapitlet om ytterligare bestämmelser för vissa grupper av kemiska ämnen, 20 §.
4 kap. Berg- och gruvarbete
Stöd och verktyg: Berg- och gruvarbete
Undersökning och riskbedömning
4 §#
I sin undersökning och riskbedömning av bergarbetet eller gruvarbetet ska arbetsgivaren särskilt beakta
geologiska förhållanden,
bergtekniska förhållanden,
bergmekaniska förhållanden, och
andra förhållanden i den omfattning som behövs för att kunna göra en planering som gör det fortsatta arbetet säkert.
Riskbedömningen ska vara skriftlig.
Om arbetet berör områden under jord som har höga bergspänningar ska undersökningen och riskbedömningen även innefatta en analys av bergspänningarna. Detta för att ge underlag för att planera en lämplig profil och storlek på orten, tunneln eller annat bergutrymme.
5 §#
Arbetsgivaren ska i sin undersökning och riskbedömning av det planerade dykeriarbetet särskilt uppmärksamma
dyklagets sammansättning: antal, utbildning, kompetens och erfarenhet,
uppgiftsfördelningen inom dyklaget och bland de övriga som medverkar i dykeriarbetet,
den dyk- och arbetsutrustning som ska användas,
valet av andningsgas och dekompressionstabell,
dykutrustningens kompatibilitet med den andningsgas som används,
användningen av gasförsörjning från ytan,
användningen av dykvästar, livlinor och mellanlinor,
kommunikationen mellan dykare och dykarskötare och dykare emellan,
insatstiden för reservdykare,
tillträde till dyk- och arbetsplatsen,
väder-, vatten- och bottenförhållanden på dyk- och arbetsplatsen,
samordningen av dykeriarbetet med andra eventuella arbetsuppgifter på dyk- och arbetsplatsen,
planerade åtgärder vid en olycka och en nödsituation, och
var det finns tillgång till tryckkammare och hur lång tid det tar att nå denna.
4 § – Inledande av insats#
Innan en insats påbörjas ska arbetsgivaren se till att arbetsledaren gör en undersökning och riskbedömning på skade- eller övningsplatsen så att insatsen kan planeras och organiseras och det är möjligt att välja utrustning, lämplig skyddsklädsel och i övrigt rätt personlig skyddsutrustning.
5 §#
Arbetsgivaren ska se till att en rök- eller kemdykarinsats påbörjas tidigast när
undersökning och riskbedömning har gjorts enligt 4 §,
bemanningen är tillräcklig, och
en funktionskontroll är genomförd på andningsutrustningen.
Det är arbetsgivarens ansvar att arbetsledaren ser till att de risker som rök- och kemdykare utsätts för är rimliga i förhållande till vad man kan uppnå med insatsen.
Arbetsgivaren ska se till att arbetsledaren väljer andra alternativ än rök- och kemdykning om arbetsledaren bedömer att riskerna är stora i förhållande till vad man kan uppnå. Om rök- och kemdykning redan har påbörjats ska arbetsledaren i så fall avbryta den.
Allmänna råd
Invändig släckning genom rökdykning bör undvikas så långt detta är möjligt och bör primärt begränsas till livräddande insatser.
6 §#
När en insats inleds ska arbetsgivaren se till att trycket i tryckluftsapparatens gasflaskor är så nära fyllningstrycket som möjligt.
7 §#
Innan en kemdykning påbörjas ska arbetsgivaren se till att arbetsledaren vidtar åtgärder för att få fram information om vilka kemikalier som är, eller kan vara, aktuella på skadeplatsen.
Allmänna råd
Saknas nödvändig information om vilka kemikalier som är eller kan vara aktuella på skadeplatsen bör andra metoder än kemdykning övervägas, om det inte är uppenbart att riskerna kan tas om hand på ett acceptabelt sätt även utan denna information.
8 §#
Arbetsgivaren ska se till att rök- och kemdykare har säker tillgång till släckvatten för sitt eget skydd vid brand eller risk för brand.
Allmänna råd
Med säker tillgång till släckvatten avses att släckvatten, under hela tiden insatsen pågår, finns framme hos rök- och kemdykarna.
4 §#
Arbetsgivaren ska se till att en undersökning av förhållandena och bedömningen av risker för ohälsa eller olycksfall alltid genomförs innan ett sprängarbete påbörjas. En plan över hur sprängarbetet ska utföras (sprängplan) ska upprättas för varje sprängobjekt innan sprängarbetet utförs.
Allmänna råd
Riskbedömningen bör omfatta bland annat
risker som kan uppkomma om den planerade tiden för sprängning inte kan hållas,
risk för hudkontakt med nitroglycerin eller nitroglykolhaltiga sprängämnen eller inandning av dessa sprängämnens ångor,
risker av ergonomiskt slag under laddarbetet,
risk för skador på tändsystemet då salvan täcks,
risk för oavsiktligt stenkast,
risk för luftstötvåg,
risk för uppkomst av dolor,
risk för kvarblivna spränggaser i slutna utrymmen, och
risk för markvibrationer.
Det förutsätts att sprängarbasen medverkar i planeringen av sprängarbetet. En viktig del av denna planering är att upprätta en sprängplan.
Sprängplanen kan bland annat innehålla
förteckning över valda sprängmedel,
tidplan,
borrplan,
laddplan,
tändplan,
täckningsplan,
bevakningsplan,
de ritningar som behövs och karta över farligt område, samt
ventilationsplan, vid underjordsarbete.
Sprängplanen kan behöva ändras om det under arbetets gång visar sig att objektets sprängbarhet felbedömts eller förändrats, eller om valt sprängämne ersatts av annat. Eventuell ändring av sprängplanen bör göras av den eller de som upprättat planen.
2.Tolkning#
Ingen tolkning tillagd ännu.