21 kap. – Trycksatta anordningar i klass A och B

Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning (AFS 2023:11), 21 kap..

1.Lagtext#

Trycksatta anordningar i klass A och B

23 § – Indelning av trycksatta anordningar#

För att en trycksatt anordning ska omfattas av särskilda krav på dokumentation och övervakning enligt 9 kap. 36–42 §§, kontroll enligt 10 kap. och krav på övervakning av pannor enligt 10 kap. 27–42 §§, krävs att den uppfyller förutsättningarna för att delas in i klass A eller B enligt 9 kap. 29–35 §§. Avgränsningslinjerna i tabellerna i 9 kap. 29–35 §§ anger den övre gränsen för varje klass alternativt för att anordningen inte ska tillhöra någon klass. (AFS 2024:4)

24 § – Innehållets fysikaliska och kemiska egenskaper#

Vid tillämpning av tabellerna i 29–35 §§ är den fluid, som den trycksatta anordningen är avsedd att innehålla, en vätska enligt definitionen av vätska i bilaga 1 del 1 i förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP).

Även om fluiden är en vätska enligt första stycket, ska tabellerna tillämpas som om den vore en gas, så länge som den högsta temperaturen som angivits enligt 28 §, överstiger kokpunkten med mer än 10 °C vid ett normalt atmosfärstryck om 1,013 bar.

Undantaget i andra stycket gäller inte, om arbetsgivaren kan visa att fluiden har ett ångtryck vid en högsta temperatur enligt 28 §, som är högst 0,5 bar över det normala atmosfärstrycket.

Om den fluid, som den trycksatta anordningen är avsedd att innehålla, inte är en vätska enligt första och tredje stycket, är den en gas vid tillämpning av tabellerna. Även kondenserad gas, under tryck löst gas och ångor är gaser vid tillämpning av tabellerna. (AFS 2024:4)

25 § – Indelning efter innehållets farliga egenskaper#

För indelning av anordningar enligt 23 § delas de fluider, som anordningen ska innehålla, in i två grupper.

Grupp 1a består av:

Ämnen och blandningar, så som de definieras i artikel 2.7 och 2.8 i förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP), som klassificeras som farliga i enlighet med följande faroklasser, farokategori och faroangivelser för fysikalisk fara eller hälsofara enligt delarna 2 och 3 i bilaga I till den förordningen:

instabila explosiva ämnen, blandningar och föremål eller explosiva ämnen, blandningar och föremål i riskgrupperna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4 och 1.5 (H200, H201, H202, H203, H204, H205),

brandfarliga gaser, kategori 1 och 2 (H220, H221),

oxiderande gaser, kategori 1 (H270),

brandfarliga vätskor, kategori 1 och 2 (H224, H225),

brandfarliga fasta ämnen, kategori 1 och 2 (H228),

självreaktiva ämnen och blandningar, typ A–F (H240, H241, H242),

pyrofora vätskor, kategori 1 (H250),

pyrofora fasta ämnen, kategori 1 (H250),

ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, kategori 1, 2 och 3 (H260, H261),

oxiderande vätskor, kategori 1, 2 och 3 (H271, H272),

oxiderande fasta ämnen, kategori 1, 2 och 3 (H271, H272),

organiska peroxider, typ A–F (H240, H241, H242),

akut oral toxicitet, kategori 1 och 2 (H300),

akut dermal toxicitet, kategori 1 och 2 (H310),

akut inhalationstoxicitet, kategori 1, 2 och 3 (H330, H331),

specifik organtoxicitet – enstaka exponering, kategori 1 (H370),

specifik organtoxicitet – upprepad exponering, kategori 1 (H372),

frätande eller irriterande på huden, kategori 1A (H314),

mutagenitet i könsceller, kategori 1A och 1B (H340),

cancerogenitet, kategori 1A och 1B (H350), och

reproduktionstoxicitet, kategori 1A och 1B (H360).

Olja som används vid en temperatur över 110 ºC.

Ämnen och blandningar vars flampunkt är lägre än den temperatur, som bestämts enligt 28 §.

Kemiska ämnen och blandningar med kompletterande krav på faroinformation enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP):

explosivt i torrt tillstånd, (EUH001),

vid användning kan brännbara eller explosiva ång–luftblandningar bildas, (EUH018),

kan bilda brännbara peroxider, (EUH019), eller

explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare, (EUH044).

Grupp 2a omfattar övriga fluider, som inte ingår i grupp 1a.

26 § – Trycksatta anordningar som kommer att innehålla flera fluider#

Om en arbetsgivare avser att använda en trycksatt anordning med mer än en fluid, ska det vid tillämpning av tabellerna i 29–35 §§ betraktas som att anordningen helt fylls med den fluid, som medför de mest omfattande kraven.

27 § – Trycksatta anordningar med flera utrymmen#

När en trycksatt anordning har flera utrymmen, ska den vid tillämpning av tabellerna i 29–35 §§ klassas utifrån det utrymme, som medför de mest omfattande kraven.

När ett tryckkärl består av en uppvärmd trycksatt mantel, som omger ett utrymme för beskickning, ska volymen som används för att dela in anordningar i tabellerna i 31 och 32 §§, vara den sammanlagda volymen av manteln och utrymmet, som beskickas.

Allmänna råd

Exempel på en anordning, som har flera utrymmen, är värmeväxlare. Exempel på anordningar, som avses i sista stycket, är kokgrytor och steriliseringsapparater.

28 § – Trycket, p, och temperaturen, t, som ska användas för att dela in trycksatta anordningar i klass A eller B#

Om ett kontrollorgan har gjort en bedömning enligt 10 kap. 7 § andra stycket, ska man använda det högsta eller lägsta trycket i bar och temperaturen i °C, som kontrollorganet har angivit, för att dela in anordningen i klass A eller B enligt 29–35 §§.

Om det inte finns en bedömning enligt 10 kap. 7 §, ska det tryck i bar och temperatur i °C som används, vara den tryck- respektive temperaturnivå, där säkerhetsutrustningen aktiveras.

Om det saknas säkerhetsutrustning, ska arbetsgivaren använda det tryck och den temperatur som tillverkaren har märkt anordningen med eller angett i bruksanvisningen.

29 § – Indelning av tryckkärl#

Pannor ska delas in i klass A och B enligt följande:

Pannor klass A, ska ha en temperatur, t över 110 °C, och märkeffekt över 5 kW.

Pannor klass B, ska ha en temperatur, t över 65 °C, men högst 110 °C och märkeffekt över 100 kW.

Så länge som ett kontrollorgan inte gjort någon märkning gäller den effekt som tillverkaren märkt pannan med. Pannor av genomströmningstyp där slingans volym är högst 25 liter, exempelvis högtrycksaggregat, tillhör aldrig klass A eller B.

30 §#

Vattenvärmare delas in i klasser enligt följande, om temperaturen, t, är högre än 65 °C men högst 110 °C. Vattenvärmare med en volym över 2 000 liter tillhör klass A. Vattenvärmare med en volym över 500 liter men högst 2 000 liter tillhör klass B. (AFS 2024:4)

31 §#

Tabell 2 nedan anger hur många barliter ett tryckkärl får vara avsett att användas med, innan det faller inom klass B respektive A. Tabellen gäller kärl, som inte är pannor och som

värms med direkt låga eller på annat sätt, som medför risk för överhettning, och

är avsedda för produktion av vattenånga eller vatten med en temperatur som är högre än 110 ºC.

För att delas in i klass A eller B, ska tryckkärlet ha en volym över 2 liter och ett tryck över 0,5 bar.

Tabell 2. Indelning av kärl i klass A och B Tryck p, i bar

Tryck gånger volym, barliter

Över 50 men högst 64 barliter

Över 64 men högst 200 barliter

Över 200 barliter

Högst 32 bar

Klass B

Klass A

Över 32 bar

Klass A

Klass A

Visa hela tabellen

Allmänna råd

Exempel på tryckkärl som omfattas av 31 §, är kokgrytor, autoklaver och impregneringskärl med inbyggd värmning, till exempel en värmepatron.

32 §#

Tryckkärl, som inte omfattas av 29–31 §§, ska delas in i klasser enligt tabell 3 och 4 nedan. Tabellerna visar, hur många barliter ett tryckkärl får vara avsett att användas med, innan det tillhör klass B respektive A.

Tabell 3. Tryckkärl för gas med trycket, p, över 0,5 bar Fluid-grupp

Volym i liter

Tryck p, i bar

Barliter

Över 50 men högst 200

Över 200 men högst

1 000

Över 1 000

Över 1

Över 0,5

Över 0,1 men högst 1

Över 200

Över 1

Över 0,5

Över 0,1 men högst 1

Över 1 000

Visa hela tabellen

Kärl som är avsedda att innehålla en gas, som tillhör grupp 1a, vilken även är en instabil gas enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP), ska tillhöra klass A, även om de vid tillämpning av tabellen skulle tillhöra klass B.

Vid bestämning av tryckkärlets klass enligt tabellen, ska trycket, p, sättas lika med 1 om luft i ett tryckkärl trycksätts, genom att vatten pumpas till ett från början trycklöst kärl.

Följande tryckkärl, som skulle tillhöra klass B vid tillämpning av tabellen, ska ändå inte tillhöra någon klass:

Tryckkärl i kyl- eller värmepumpsanläggningar vars innehåll är en gas, som tillhör grupp 2a.

Tryckkärl för luft och kvävgas.

Tabell 4. Tryckkärl för vätska med trycket, p, över 0,5 bar Fluid-grupp

Volym i liter

Tryck i bar, p

Barliter

Över 50 men högst 200

Över 200 men högst 2 000

Över 2 000

men högst

10 000

Över

10 000

Över 1

Över 10

Över 1

Högst 10

Över 0,1 men högst 1

Över 500

Över 10

Över 500

Visa hela tabellen

Tabell 4 ska inte tillämpas på tryckkärl som ska innehålla en vätska som hör till grupp 2a vid en temperatur, t, som är 65 °C eller lägre. Sådana tryckkärl tillhör varken klass A eller B. (AFS 2024:4)

Allmänna råd

Exempel på tryckkärl för luft och kvävgas är hydroforer, expansionskärl och hydraulackumulatorer.

33 § – Indelning av rörledningar#

Rörledningar delas in i klasser, baserat på tillåtet tryck gånger rörledningens nominella diameter, DN. Tabell 5 och 6 nedan visar hur stor produkten får vara, innan rörledningen faller inom klass B respektive A.

Rörledningar med skiftande diameter ska tillhöra den klass, som den största diametern medför.

Om den nominella diametern, DN, inte går att bestämma, ska rörledningens innerdiameter användas. Om rörledningens tvärsnitt inte är cirkulärt, ska den innerdiameter användas, som motsvarar en cirkel med samma area som tvärsnittet.

Rörledningar, som är grenledningar och har en mindre diameter, DN, än sin huvudrörledning, ska tillhöra samma klass som huvudrörledningen, fram till och med den första avstängningsventilen, räknat från anslutningspunkten mot huvudrörledningen.

Tabell 5. Rörledningar för gas med trycket, p, över 0,5 bar Fluidgrupp

Nominell diameter i mm, DN

Trycket, p, gånger DN

Över 12,5 men högst 1 000

Över 1 000 men högst 3 500

Över 3 500 men högst 5 000

Över 5 000

Över 25 men högst 100

Över 100

Över 100 men högst 250

Över 250

Visa hela tabellen

Rörledningar, som är avsedda att innehålla en gas, som tillhör grupp 1a vilken även är en instabil gas enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP), ska tillhöra klass A även om de vid tillämpning av tabellen skulle tillhöra klass B.

Rörledningar som ska innehålla en gas, som tillhör grupp 2a vid en temperatur högre än 350 °C, ska tillhöra klass A även om de vid tillämpning av tabellen skulle tillhöra klass B.

Tabell 6. Rörledningar för vätska med trycket, p, över 0,5 bar Fluidgrupp

Nominell diameter

i mm, DN

Tryck i bar, p

Trycket, p, gånger DN

Över 2 000

Över 5 000

Över 25

Högst 10

Över 25

Över 10

Över 200

Över 10

Visa hela tabellen

Tabell 6 ska inte tillämpas på rörledningar, som ska innehålla en vätska, som hör till grupp 2a vid en temperatur, t, som är 65 °C eller lägre. Sådana rörledningar tillhör varken klass A eller B.

34 § – Indelning av cisterner#

Cisterner delas in i klasser enligt följande:

Fluidgrupp 1a och

volym över 5 000 liter, men högst 10 000 liter tillhör klass B

volym över 10 000 liter tillhör klass A.

Fluidgrupp 2a, med temperatur, t, över 65° C och volym över 50 000 liter tillhör klass B.

35 § – Indelning av vakuumkärl#

Vakuumkärl delas in i klasser enligt följande:

Fluidgrupp 1a och

volym över 1 000 liter, men högst 5 000 liter tillhör klass B

volym över 5 000 liter tillhör klass A.

Fluidgrupp 2a, med temperatur, t, över 65° C och

volym över 50 000 liter, men högst 500 000 liter tillhör klass B

volym över 500 000 liter tillhör klass A.

36 § – Förteckning över trycksatta anordningar i klass A eller B#

Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över alla trycksatta anordningar i klass A eller B, som finns på de arbetsställen som den råder över. Förteckningen ska finnas tillgänglig på varje arbetsställe.

I förteckningen ska det finnas information för att kunna identifiera anordningarna om senast utförda kontroller och om vilka behållare som inte har en skylt enligt 10 kap. 24 §.

37 § – Övervakning av behållare i klass A eller B#

Behållare i klass A och B ska ständigt övervakas. Ständig övervakning innebär att operatören omedelbart kan nå behållaren, och utan svårighet avgöra om det fortfarande är säkert att låta anordningen vara trycksatt, och vid avvikelser vidta nödvändiga åtgärder i tid.

Om arbetsgivaren genom dokumentationen av riskbedömningen enligt 6 § kan visa, att det är säkert att övervaka behållaren med ett visst tidsintervall, behöver den inte övervakas i enlighet med första stycket. Om det finns ett säkerhetsrelaterat larm, ska det även framgå av dokumentationen

på vilket sätt operatörer uppmärksammas på sådana larm från behållaren, och

vilken inställelsetid som gäller vid säkerhetsrelaterade larm från behållaren.

Om flera behållare har sammanfogats och fungerar tillsammans för ett särskilt ändamål, kan en gemensam bedömning enligt andra stycket göras för dessa behållare.

För pannor finns särskilda krav för övervakning i 10 kap.

38 § – Rutiner för fortlöpande tillsyn av trycksatta anordningar i klass A eller B#

En arbetsgivare som låter en trycksatt anordning i klass A eller B vara trycksatt, ska ha dokumenterade rutiner för fortlöpande tillsyn av anordningen och dess eventuella säkerhetsutrustning tillgängliga på arbetsplatsen. En rutin kan omfatta en eller flera trycksatta anordningar. Av rutinen ska det framgå, vilka trycksatta anordningar och eventuella säkerhetsutrustningar som avses.

Av rutinerna enligt första stycket ska det framgå, hur arbetsgivaren säkerställer att kraven i 9 § följs. Arbetsgivaren ska regelbundet och minst en gång per år utvärdera och vid behov revidera rutinerna.

Arbetsgivaren ska utse en person, som genomför och dokumenterar den fortlöpande tillsynen enligt rutinen.

Den arbetsgivare som låter en eller flera trycksatta anordningar vara trycksatt i strid med första stycket ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkningen av avgiften.

Lägsta avgiften är 10 000 kronor och högsta avgiften är 400 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta, är avgiften 400 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta, ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 10 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 781 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Om arbetsgivaren redan har betalat sanktionsavgift för överträdelsen enligt 10 kap. 8 eller 29 §§ ska arbetsgivaren inte betala någon sanktionsavgift enligt denna paragraf.

39 § – Journal över återstående livslängd#

Arbetsgivaren ska föra en journal, som visar den återstående livslängden för trycksatta anordningar i klass A eller B, till stöd för den fortlöpande tillsynen. Om de delar som en anordning består av har olika livslängd, ska journalen beskriva de olika delarna separat.

En anordning som enligt 4 § undantas från krav på revisionskontroll enligt 10 kap. 20 §, och vars livslängd enligt journalen och bruksanvisningen har uppnåtts, får därefter bara vara trycksatt om arbetsgivaren har gjort en analys som visar att anordningen har en förlängd livslängd och dokumenterat analysen i journalen.

Allmänna råd

Exempel på information som tillverkaren ofta lämnar i bruksanvisningen om en anordnings livslängd:

För krypning: antalet driftstimmar vid specificerade temperaturer.

För utmattning: antalet cykler vid specificerade trycknivåer.

För allmän korrosion: väggtjocklek.

40 § – Reparation eller ändring av trycksatta anordningar i klass A eller B#

En arbetsgivare som utför eller låter utföra en väsentlig reparation eller ändring av en trycksatt anordning i klass A eller B, ska upprätta en dokumentation enligt 41 § för åtgärden.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte reparationer eller ändringar, som utförs som ett led i tillverkningen enligt de väsentliga säkerhetskraven i ett av Europeiska unionens produktdirektiv eller produktförordningar.

Allmänna råd

Exempel på sådant som kan vara en väsentlig reparation, eller ändring är byte av eller svetsarbete i tryckbärande delar, eller annat byte av skadade tryckbärande delar, där det nya materialet sammanfogas med den trycksatta anordningen.

41 §#

Dokumentationen ska omfatta

konstruktions- och tillverkningsritningar, samt flödesschema för åtgärden, tillsammans med de beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå ritningarna och flödesschemat,

de metoder som använts för att utföra förband, som gör att anordningarna bara går att ta isär med förstörande metoder,

den skriftligt upprättade riskbedömningen enligt 6 §, som visar att arbetsgivaren har beaktat alla de avvikelser och händelser som är relevanta för säkerheten och som rimligen går att förutse som en följd av åtgärden,

beräkningar som visar, att säkerhetsutrustning som valts är tillräcklig, och

eventuella konstruktionsberäkningar för åtgärden.

Dokumentation av åtgärden ska, i förekommande fall, visa att

sådana förband, som gör att anordningarna bara går att ta isär med förstörande metoder, utförs på samma sätt som om förbandet utförts vid tillverkning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:5) om produkter – tryckbärande anordningar bilaga 1, punkt 3.1.2 om permanenta förband,

personalen som utför förband enligt 1 eller den oförstörande provningen av förbandet är kvalificerad eller godkänd, för att utföra motsvarande åtgärder enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:5) om produkter – tryckbärande anordningar bilaga 1, punkt 3.1.2 eller 3.1.3,

eventuell värmebehandling utförs på samma sätt som om värmebehandlingen hade utförts vid tillverkning, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:5) om produkter – tryckbärande anordningar bilaga 1, punkt 3.1.4 och att värmebehandlingen utförs vid ett lämpligt skede av åtgärden, i de fall som materialets egenskaper kan påverkas i sådan utsträckning att det påverkar anordningens säkerhet,

en oförstörande provning är utförd med godkänt resultat

en tryckkontroll är utförd efter åtgärden,

det finns nödvändig säkerhetsutrustning som fungerar, och

eventuella instruktioner i bruksanvisningen för åtgärden har följts, såvida inte instruktionerna avviker från 1–6.

42 §#

Dokumentation, som upprättas av arbetsgivaren efter åtgärder enligt 40 §, ska i huvudsak visa överensstämmelse med de väsentliga säkerhetskrav, som gäller enligt Europeiska unionens produktdirektiv, eller motsvarande regler för konstruktion och tillverkning, som om anordningen hade tillhandahållits på marknaden eller tagits i bruk vid den tidpunkt, då åtgärden utfördes.

När det inte är möjligt eller lämpligt att tillämpa dessa säkerhetskrav, ska det tydligt framgå av dokumentationen enligt 41 §, vilka tekniska lösningar som i stället vidtas, för att anordningen ska vara säker att trycksätta efter åtgärden.

10 kap. Kontroll av trycksatta anordningar

Stöd och verktyg: Användning av trycksatta anordningar

2.Tolkning#

Ingen tolkning tillagd ännu.