5 kap. – Beredskap för första hjälpen och krisstöd
Planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2), 5 kap..
1.Lagtext#
Beredskap för första hjälpen och krisstöd
4 §#
Arbetsgivaren ska se till att det på varje arbetsställe finns den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Arbetsgivaren ska kontinuerligt följa upp att rutinerna fungerar. När rutinerna för första hjälpen och krisstöd planeras, ska de lokala samhällsorgan som kan behövas i arbetet med första hjälpen och krisstöd kontaktas. Exempel på lokala organ som kan behöva kontaktas är akutsjukvård, räddningstjänst och socialtjänst.
Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagarna känner till hur första hjälpen och krisstöd är organiserat på arbetsstället. Arbetstagarna ska fortlöpande hållas väl förtrogna med de rutiner som gäller.
Kunskaper i första hjälpen
5 §#
Arbetsgivaren ska se till att det finns tillräckligt många personer tillgängliga som kan ge första hjälpen på arbetsstället, med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Dessa personers kunskaper och färdigheter i första hjälpen ska hållas aktuella.
Allmänna råd
När arbetsgivaren gör bedömningen av hur många arbetstagare som behöver kunskap i första hjälpen, bör förutsättningarna på platsen, till exempel särskilda risker på arbetsstället, arbetsställets storlek, eventuellt skiftarbete och vilket avstånd det är från arbetsstället till sjukvård, vara styrande.
Bestämmelser om ögonspolning och nödduschning, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser i kapitlet om säkerhet.
Kunskaper om krisstöd
6 §#
Arbetsgivare ska se till att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper om krisstöd för att de ska kunna planera och organisera krisstödet på ett lämpligt sätt.
5 kap. Våld och hot om våld
Stöd och verktyg: Våld och hot om våld
Åtgärder
3 §#
Arbetsgivaren ska
ordna arbetet så att risken för våld, eller hot om våld, förebyggs så långt som möjligt,
ha särskilda säkerhetsrutiner för det arbete som kan medföra risk för våld, eller hot om våld, och
följa upp säkerhetsrutinerna, och uppdatera dem om något ändras, så att de alltid är aktuella.
Arbetsgivaren ska se till att de arbetstagare som kan bli berörda av riskerna känner till säkerhetsrutinerna.
Allmänna råd
Säkerhetsrutiner kan vara att man anger när arbetstagarna ska använda larmutrustning eller i vilka situationer arbetstagarna inte ska arbeta ensamma.
4 §#
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna får särskilt stöd och handledning vid arbete där det finns risk för återkommande våld eller hot om våld.
5 §#
Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatser placeras, utformas och utrustas så att risken för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs.
6 § – Larm#
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har möjlighet att snabbt få hjälp, om det uppstår en situation med våld eller hot om våld. Arbetsgivaren ska se till att
det finns larm för att tillkalla hjälp, om det behövs för säkerheten,
det finns fastställda rutiner för vem som ska ta emot larm, och för vad som ska göras när det kommer ett larm,
arbetstagarna regelbundet övar säkerhetsrutiner och åtgärder vid larm,
sköta om och kontrollera larmutrustningen, och
det finns andra tekniska hjälpmedel, om det behövs.
7 § – Ensamarbete#
Arbetsgivaren får inte låta en arbetstagare utföra en arbetsuppgift som ensamarbete om arbetsuppgiften innebär en påtaglig risk för våld eller hot om våld.
Bestämmelser om ensamarbete finns även i kapitlet om ensamarbete.
Allmänna råd
Vad som är en påtaglig risk för våld eller hot om våld får arbetsgivaren bedöma i varje enskilt fall, i en riskbedömning med en helhetssyn på den aktuella situationen.
Det behöver inte finnas ett direkt uttalat hot för att risken ska bedömas som påtaglig. Det är tillräckligt att det finns något som indikerar, enskilt eller tillsammans med andra omständigheter, att det finns en påtaglig risk och inte bara en teoretisk risk, för att arbetstagaren kan utsättas för våld eller hot om våld. Exempel på saker att ha med i bedömningen är
om någon har uppfattat hot – uttalade eller inlindade,
statistik om till exempel vissa arbeten eller tider på dygnet där våld förekommit,
erfarenheter av liknande situationer, eller tidigare kontakter med personer man ska träffa, där det förekommit våld, eller hot om våld,
de fysiska förutsättningarna på och nära arbetsplatsen, och
vilken kunskap och kompetens arbetstagaren har om liknande situationer.
8 § – Uppföljande åtgärder#
Arbetsgivaren ska utreda och dokumentera tillbud och händelser där våld eller hot om våld har förekommit.
6 kap. Ensamarbete
Stöd och verktyg: Minska påfrestningarna vid ensamarbete
7 §#
Om riskbedömningen enligt 5 § visar att det finns risker för skadlig inverkan på graviditet eller amning, eller att exponeringen leder till annan ohälsa eller olycksfall, ska arbetsgivaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att undanröja riskerna.
Arbetstagaren får inte sysselsättas i arbetet så länge riskerna finns kvar, och arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som är praktiskt möjliga och rimliga för att ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter.
Första och andra stycket gäller även för arbetstagare som sysselsätts i arbete som är förbjudet för gravida, nyförlösta eller ammande, enligt 8–13 §§.
6 §#
Innan arbetet eller utbildningen påbörjas, ska arbetsgivare, uppdragsgivare, skolhuvudmän och praktikgivare genomföra de åtgärder som följer av riskbedömningen enligt 4 § och den medicinska kontrollen enligt 5 §.
Allmänna råd
I samband med praktik bör skolhuvudmannen och praktikgivaren vidta åtgärderna i samråd. Även i situationer då praktikgivaren har ett ansvar att vidta en viss åtgärd är skolhuvudmannen också ansvarig för att inom sin verksamhet genom till exempel ingående av utbildningskontrakt och uppföljning verka för att praktikgivaren vidtar åtgärden. Om den uppföljning som skolhuvudmannen ska göra skulle visa att praktikgivaren inte följer en viss regel i dessa eller andra av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, och skolhuvudmannen inte lyckas förmå praktikgivaren att vidta rättelse, kan skolhuvudmannen tillsammans med praktikgivaren vara ansvarig för överträdelserna.
Åtgärder som avses i bestämmelsen kan vara sådana som generellt minskar riskerna, till exempel att ta fram rutiner och köpa skyddsutrustning. Åtgärderna kan även vara individuella som att anpassa verksamheten till risker som härrör från en särskild minderårigs individuella egenskaper.
2.Tolkning#
Ingen tolkning tillagd ännu.