7 kap. – Övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor
Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10), 7 kap..
1.Lagtext#
1 § – Då gäller föreskrifterna#
Bestämmelserna i detta kapitel reglerar all verksamhet där kemiska riskkällor hanteras.
Bestämmelserna i detta kapitel reglerar inte kemiska riskkällor som
finns i arbetsgivarens hushåll och som arbetstagaren inte exponeras för i någon arbetsuppgift, eller
är allmänt tillgängliga och används av arbetstagaren för eget bruk vid disk, tvätt och städning i pentryn, lunchrum eller liknande.
2 § – Vem föreskrifterna riktar sig till#
Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs.
Den som bara är arbetsgivare i egenskap av uthyrare av arbetstagare, är endast skyldig att följa föreskrifterna i detta kapitel när det gäller att se till att de uthyrda arbetstagarna inte påbörjar sitt arbete innan en undersökning och riskbedömning är gjord och nödvändiga riskbegränsande åtgärder har vidtagits.
Av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd, omfattas av bestämmelserna om såväl arbetsgivare som arbetstagare i detta kapitel. Den som driver sådan verksamhet omfattas dock inte av bestämmelserna i 23 §.
Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att föreskrifterna i detta kapitel under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare.
3 § – Definitioner#
I 7–10 kap. har följande begrepp dessa betydelser.
Begrepp
Betydelse
CLP-förordningen
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006.
Exponering för kemisk riskkälla
Att utsättas för kemisk riskkälla genom inandning, förtäring eller via kontakt med hud, slemhinnor eller ögon.
Farlig kemisk produkt
Kemiska ämnen eller blandningar eller explosiva föremål som medför fysikalisk fara eller hälsofara enligt kriterierna i förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP).
Begreppet innefattar även kemiska ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna ovan, men som inte släpps ut på marknaden.
Begreppet innefattar alla gaser med minst 2 bar övertryck, inklusive tryckluft.
Farlig kemisk produkt omfattas alltid av begreppet kemisk riskkälla.
Gas
Kemiska ämnen och blandningar som är
fullständigt gasformiga vid 20 °C, vid ett normaltryck på 101,3 kPa, eller
är i flytande tillstånd med ett ångtryck på över 3 bar (300 kPa, absoluttryck) vid 50 °C, även kallad kondenserad gas.
Koldioxid i fast tillstånd.
Hantering
Tillverkning, bearbetning, behandling, rivning, förpackning, förvaring, lastning och lossning, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering och liknande förfaranden.
Hygieniskt gränsvärde
Gränsvärde för genomsnittshalt av en luftförorening i inandningsluften beräknat som ett tidsvägt medelvärde.
Kemisk riskkälla
Kemiska ämnen och blandningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall genom
sina hälsofarliga egenskaper,
sina egenskaper beroende på hur de används eller i vilken form de förekommer,
sin temperatur,
att minska syrgashalten i luften, eller
att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion.
Kemiska ämnen och blandningar
Kemiskt grundämne, eller när två eller flera grundämnen är en blandning eller en kemisk förening. Kemiska ämnen och blandningar kan ha utvunnits, bildats eller tillverkats.
I begreppet ingår bland annat alla former av damm, kosmetiska produkter, hygieniska produkter, läkemedel, avfall, mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismer.
Reach-förordningen
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG.
Sysselsatta
Med sysselsatta avses, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:
anställda arbetstagare, och
inhyrd arbetskraft, jämför 3 kap. 12 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160).
I fråga om verksamhet utan anställda arbetstagare (jämför 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen) avses med sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid:
de personer som driver verksamheten, och
inhyrd arbetskraft.
Den aktuella fysiska personens personnummer respektive juridiska personens organisationsnummer avgör vilka personer som ska anses ingå i verksamheten.
Visa hela tabellen
4 § – Generella bestämmelser#
All dokumentation riktad till arbetstagarna om kemiska riskkällor ska vara
skriven på svenska eller annat språk som hela personalen använder,
överskådlig,
lättläst, och
tydlig.
5 § – Undersökning och riskbedömning#
Arbetsgivaren ska undersöka om det hanteras eller bildas några kemiska riskkällor i verksamheten. Om så är fallet, ska arbetsgivaren se till att
inget arbete påbörjas innan
en riskbedömning är gjord,
nödvändiga åtgärder vidtagits, och
en ny undersökning och riskbedömning genomförs, om ny information om risker kommer fram.
Förteckning och andra underlag som behövs för undersökning och riskbedömning
6 §#
Arbetsgivaren ska förteckna de kemiska riskkällor som hanteras eller bildas i verksamheten och ange datum när förteckningen senast uppdaterades. För varje kemisk riskkälla ska det anges
namn,
farliga egenskaper,
var den förvaras, används eller bildas,
om det finns ett hygieniskt gränsvärde eller inte, och
vilka andra bestämmelser om arbetsmiljö som gäller specifikt för riskkällan.
Riskkällans namn, enligt första stycket 1, får inte skilja sig från namnet som används vid märkning enligt 25 §.
Allmänna råd
Andra bestämmelser om arbetsmiljö som gäller specifikt för riskkällan, kan vara krav gällande
allergiframkallande ämnen,
cancerframkallande ämnen,
mutagena ämnen,
reproduktionsstörande ämnen,
medicinska kontroller, eller
förordningen (EG) nr 1907/2006 (Reach).
7 §#
Vid riskbedömningen av de förtecknade kemiska riskkällorna ska arbetsgivaren använda information i
säkerhetsdatablad eller annat material som leverantören är skyldig att lämna, eller
andra underlag som behövs för riskbedömningen.
Allmänna råd
Andra underlag som kan behövas vid riskbedömningen är
yrkeshygieniska mätningar,
statistik över ohälsa, olycksfall eller tillbud i verksamheten,
erfarenheter från medicinska kontroller, samt
erfarenheter och kunskap från branschorganisationer.
8 §#
Arbetsgivaren ska se till att undersökningen och riskbedömningen av kemiska riskkällor omfattar de moment och situationer som kan innebära risk för
exponering via inandning, hud, ögon eller intag via mun,
brand eller explosion,
syrefattig miljö, och
att gas tillsammans med luft blir antändningsbar.
9 §#
Arbetsgivaren ska, vid undersökningen och riskbedömningen av kemiska riskkällor, ta hänsyn till
vilka farliga egenskaper ämnet har,
vilken mängd som finns på arbetsplatsen,
vilka konsekvenser som exponeringen kan medföra,
exponeringsnivån,
hur ofta och hur länge exponeringen pågår,
effekterna som de förebyggande åtgärderna medför,
reaktioner med andra kemiska riskkällor,
samverkande effekter med andra kemiska riskkällor, och
samverkande effekter med andra arbetsmiljörisker.
10 §#
Arbetsgivaren ska bedöma om halten av kemiska riskkällor i luften är godtagbar i förhållande till de hygieniska gränsvärden som anges i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön. Om de hygieniska gränsvärdena överskrids, måste arbetsgivaren omedelbart vidta åtgärder.
Vid bedömningen ska arbetsgivaren även ta hänsyn till
sammantagen risk för kemiska riskkällor,
fysiskt påfrestande arbete som ökar upptaget av ämnet,
om ämnet kan tas upp via huden, och
under vilka förutsättningar som halten bedöms vara godtagbar.
Skälen till att halten av kemiska riskkällor i luften bedöms som godtagbar eller inte ska dokumenteras skriftligt.
11 §#
Arbetsgivaren ska se till att yrkeshygieniska mätningar genomförs, om man inte på annat sätt kan bedöma om halten av kemiska riskkällor i luften är godtagbar i förhållande till de hygieniska gränsvärden som anges i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön.
Om bedömningen visar att yrkeshygieniska mätningar inte behövs, ska skälen för detta dokumenteras skriftligt.
Dokumentera resultatet av riskbedömningen
12 §#
Arbetsgivaren ska skriftligt dokumentera resultatet av riskbedömningen och vilka åtgärder man har valt. Av dokumentationen ska det framgå
vilka delar av verksamheten som ingått i undersökningen och riskbedömningen,
i vilka situationer exponeringen behöver minskas eller elimineras,
vilka skyddsåtgärder som ska användas i olika situationer,
förväntade effekter av planerade skyddsåtgärder,
vilka åtgärder och vilken skadebegränsande utrustning som ska vara förberedda vid ett eventuellt olycksfall,
vilka övriga åtgärder eller undersökningar som är beslutade, när de ska vara genomförda och vem som är ansvarig,
vilka personer som deltagit i undersökningen och riskbedömningen,
tidpunkt för nästa planerade undersökning och riskbedömning, samt
vilket datum dokumentet skapades och vilken ansvarig person som har godkänt dokumentet.
Allmänna råd
Skadebegränsande utrustning och åtgärder kan vara brandsläckare, ögonspolning och utrymningsplan.
13 § – Åtgärder#
Vid beslut om åtgärder ska arbetsgivaren utgå från riskbedömning eller mätning enligt 8–11 §§. Arbetsgivaren ska planera arbetet och vidta åtgärder enligt 12 §, så att exponeringen för kemiska riskkällor blir så låg som möjligt under hela arbetsprocessen. Åtgärderna ska väljas i följande prioritetsordning:
Eliminera risken.
Byta till en annan kemisk riskkälla eller metod som medför mindre risk.
Minimera exponeringen genom att använda ett slutet system eller liknande.
Begränsa risken genom att välja de arbetsmetoder, processer eller tekniska anordningar som ger så låg exponering som möjligt.
Använda processventilation eller andra tekniska skyddsåtgärder så nära källan som möjligt, för att begränsa spridningen.
Organisera arbetet så att det utförs vid sådan tid och plats, att bara den personal som behövs för arbetet är närvarande.
Använda personlig skyddsutrustning.
Mängden av varje kemisk riskkälla ska begränsas till vad som behövs vid det enskilda arbetsmomentet, om risken för ohälsa eller olycksfall kan minskas genom denna åtgärd.
Minska risker vid inandning
14 §#
Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att ingen ska skadas av kemiska riskkällor genom inandning. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder så att inandningsluften, så långt det är möjligt, är fri från damm, gas, rök och andra luftföroreningar.
15 §#
Arbetsgivaren ska se till att rengöring och städning av ytor och golv utförs regelbundet och så att damm inte virvlar upp eller sprids.
16 §#
För att kontrollera om åtgärder för att minska halten luftföroreningar har haft avsedd effekt, det vill säga är godtagbar i förhållande till de hygieniska gränsvärden som anges i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljö, ska arbetsgivaren se till att yrkeshygieniska mätningar genomförs.
Mätningar enligt första stycket ska genomföras senast 3 månader efter att man vidtagit åtgärden. Mätningar behöver inte genomföras om det är uppenbart onödigt.
Minska risker för hud- och ögonkontakt eller intag via munnen
17 §#
Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att ingen ska skadas av kemiska riskkällor genom hud- eller ögonkontakt eller intag via munnen. Arbetsgivaren ska se till att
behållare och utrustning hålls rena utvändigt,
ögonskydd används när det finns risk för stänk, frätande ångor eller annat som kan skada ögonen,
arbets- och skyddskläder byts, om de förorenats med en kemisk riskkälla i en mängd som kan medföra en risk,
skyddskläder tas av och händerna tvättas, innan man går in i lokaler där skyddskläder inte behövs, och
mat eller dryck inte tillagas eller äts, tobaksvaror inte används, personliga tillhörigheter inte tas med och att kosmetika, för eget bruk, inte appliceras där en kemisk riskkälla kan orsaka ohälsa.
Minska risker för brand, explosion och okontrollerade kemiska reaktioner
18 §#
För att förebygga risk för brand och explosion, ska arbetsgivaren överväga följande åtgärder i prioritetsordning:
Begränsa hanteringen av kemiska riskkällor som kan medföra att antändbara halter i luften bildas.
Begränsa antändningskällor.
Utforma arbetslokaler och tekniska anordningar så att risken för personskada minimeras.
Bestämmelser om explosionsfarlig miljö finns i kapitlet om kompletterande bestämmelser för vissa riskfyllda arbeten i kombination med kemiska riskkällor. Bestämmelser om utrustning för explosionsfarlig miljö finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:7) om produkter – utrustning för potentiellt explosiva atmosfärer.
Allmänna råd
Bestämmelser om brandfarliga och explosiva varor finns i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och i förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor samt i tillämpningsföreskrifter till dessa.
19 §#
Där en kemisk riskkälla kan orsaka brand eller explosion ska arbetsgivaren se till att lämplig utrustning för brandsläckning och livräddning finns tillgänglig. Denna typ av utrustning ska även finnas där man förvarar kemiska riskkällor som vid brand kan utveckla farlig mängd gas eller aerosol.
20 §#
Arbetsgivaren ska se till att kemiskt instabila ämnen och blandningar hanteras på ett sådant sätt, att man undviker okontrollerade kemiska reaktioner eller sönderdelning.
Beredskapsplan
21 §#
Om riskbedömningen visar att kemiska riskkällor kan orsaka olycksfall och nödsituationer som omedelbart måste åtgärdas, ska arbetsgivaren ta fram en beredskapsplan. Beredskapsplanen ska innehålla instruktioner om
vid vilka olycksfall och händelser det krävs omedelbara åtgärder,
vilka uppgifter särskilt utsedda personer har vid olycksfall och nödsituationer,
vilka skadebegränsande åtgärder som omedelbart ska genomföras,
vilken skyddsutrustning som behövs och var den finns,
vilka varningssystem som finns och hur de fungerar,
hur berörda arbetstagare ska informeras om olycksfall och nödsituationer,
när utrymning ska ske, och
var utrustning för första hjälpen finns.
För att beredskapsplanen ska kunna följas vid olycksfall och nödsituationer ska arbetsgivaren genomföra övningar i tillräcklig omfattning.
22 § – Kunskaper#
Arbetsgivaren ska utgå från riskbedömningen av kemiska riskkällor, när skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner tas fram.
När det handlar om en enkel hantering, där riskerna lätt kan överblickas, behöver instruktionerna inte vara skriftliga.
Arbetsgivaren ska också ta fram andra nödvändiga rutiner.
Allmänna råd
Andra nödvändiga rutiner kan gälla inköp.
23 §#
Arbetsgivaren ska informera berörda arbetstagare om vilka hälso- och olycksfallsrisker som finns med de kemiska riskkällor som hanteras eller bildas och hur dessa risker ska förebyggas. När informationen tas fram, ska man använda
förteckning över kemiska riskkällor,
säkerhetsdatablad eller annan information från leverantör,
dokumentationen av bedömningen av yrkeshygieniska mätningar,
dokumentationen av resultatet av riskbedömningen och valet av åtgärder,
beredskapsplanen,
hanterings- och skyddsinstruktionerna,
tillstånd med villkor för hantering, enligt 8 kap. 21–23 §§, av de ämnen som anges i bilaga 6, och
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljö samt andra föreskrifter som gäller för arbetet.
Arbetsgivaren ska se till att de dokument som nämns i första stycket finns tillgängliga för de berörda arbetstagarna.
Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna om deras skyldighet att meddela arbetsgivaren vid misstanke om att en kemisk riskkälla orsakat ohälsa, olycksfall eller tillbud.
Arbetsgivaren ska försäkra sig om att arbetstagarna har förstått hanterings- och skyddsinstruktionerna samt övrig relevant information.
24 § – Märkning#
Arbetsgivaren ska se till att behållare som innehåller kemiska riskkällor är märkta så att man kan identifiera innehållet och de risker som ämnet kan medföra.
25 §#
Arbetsgivaren ska se till att behållare som innehåller farliga kemiska produkter är märkta enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP) eller åtminstone med
produktens namn,
produktens faropiktogram och tilläggstext enligt tabell 3.1 och 3.2 nedan, och
information om att produkten klassificeras som
allergiframkallande,
cancerframkallande,
mutagen, eller
reproduktionsstörande.
Faropiktogram enligt CLP-förordningen
Tabell 3.1 Fysikaliska faror Faropiktogram
Tilläggstext
Explosiv
Brandfarlig
Oxiderande
Gas under tryck
Visa hela tabellen
Tabell 3.2 Hälsofaror Faropiktogram
Tilläggstext
Giftig
Frätande
Hälsofarlig
Skadlig
Visa hela tabellen
Behållare i en teknisk anordning, där den farliga kemiska produkten behövs för anordningens funktion, behöver bara uppfylla kravet i 24 §.
Märkning kan begränsas till produktens namn eller utelämnas om man använder farliga kemiska produkter kortvarigt eller om innehållet ofta byts ut. Detta gäller bara om åtgärder vidtas så att risken för ohälsa eller olycksfall inte ökar.
(AFS 2025:1)
Allmänna råd
Situationer där farliga kemiska produkter används kortvarigt eller ofta byts ut kan omfatta färg i ett målartråg eller hantering av provrör vid kromatografi.
26 §#
Arbetsgivaren ska se till att rörledningar som innehåller kemiska riskkällor är märkta så att man kan identifiera innehållet och de risker som ämnet kan medföra.
Rörledningar ska vara märkta med en pil som anger strömningsriktningen. Om strömningsriktningen växlar, ska rörledningen märkas med en pil i den aktuella strömningsriktningen eller med pilar i båda riktningarna.
Rörledningar som inte innehåller kemiska riskkällor ska vara märkta, om det finns risk för felkoppling som kan leda till ohälsa eller olycksfall.
27 §#
Utöver bestämmelserna i 26 § ska arbetsgivaren se till att synliga rörledningar som innehåller en farlig kemisk produkt är märkta med produktens faropiktogram enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP). En rörledning som används för flera produkter kan märkas med alla aktuella faropiktogram.
Märkningar ska placeras väl synliga, med lämpliga mellanrum och nära farliga ställen där det finns risk för läckage, såsom ventiler och kopplingar.
Om en eller flera rörledningar med farliga kemiska produkter inte är märkta enligt kravet i första stycket, ska arbetsgivaren betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.
För rörledningar som bara innehåller tryckluft utgår ingen sanktionsavgift om faropiktogram saknas.
Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:
Avgift = 15 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 271 kronor.
Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.
28 § – Skyltning#
Arbetsgivaren ska sätta upp skyltar med relevanta faropiktogram vid områden, lokaler och inhägnader där farliga kemiska produkter lagras. Skyltar behövs inte om
behållarnas märkning kan läsas utifrån, eller
riskbedömningen visar att det inte behövs för säkerheten.
29 §#
Arbetsgivaren ska sätta upp skyltar med förbud, påbud och varningar som gäller kemiska risker, om riskbedömningen visar att det behövs.
Bestämmelser om varningsskylt för gasflaskor finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:11) om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning i kapitlet om trycksatta anordningar.
30 § – Förvaring#
Vid förvaring av kemiska riskkällor ska arbetsgivaren se till att
förvaringsutrymmen, vad gäller material, utformning och hållfasthet, är anpassade till de kemiska riskkällornas egenskaper,
förvaringsskåp och förråd inomhus har fläktstyrd ventilation, när hälsofarliga gaser eller ångor kan avges från behållarna, och
behållare förvaras åtskilda, om två eller flera kemiska riskkällor tillsammans kan ge upphov till ökade risker.
Behållare
31 §#
Vid förvaring av behållare med kemiska riskkällor, ska arbetsgivaren se till att behållarna
är anpassade, vad gäller material, utformning och hållfasthet, till de kemiska riskkällornas egenskaper,
är förslutna när de inte används,
kontrolleras, för att upptäcka läckage, och
har säkerhetsutrustning, när det behövs.
Kemiska riskkällor får inte förvaras i behållare som kan förväxlas, och därigenom orsaka ohälsa eller olycksfall.
Allmänna råd
Säkerhetsutrustning kan vara överfyllnadsskydd, nivåmätare, säkerhetsventil och kylanordning.
32 § – Avfall#
När kemiska riskkällor skickas som avfall, ska arbetsgivaren se till att avfallsmottagaren får relevant information, så att avfallet kan hanteras på ett säkert sätt.
2.Tolkning#
Ingen tolkning tillagd ännu.