6 kap. – Belastningsergonomi

Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10), 6 kap..

1.Lagtext#

1 § – Då gäller föreskrifterna#

Bestämmelserna i detta kapitel reglerar all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för belastningar eller andra förhållanden som, direkt eller indirekt, kan påverka rörelseorganen eller stämbanden negativt.

2 § – Vem föreskrifterna riktar sig till#

Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs. Med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft.

Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att föreskrifterna i detta kapitel under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare.

3 § – Definitioner#

I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.

Begrepp

Betydelse

Belastningsbesvär

Besvär i rörelseorganen. Alla former av ohälsa i rörelseorganen som kan ha samband med förhållanden i arbetet. Besvären kan ha orsakats av arbetet eller något annat, men förvärras av arbetet. I begreppet ingår allt ifrån lätta, övergående besvär till livslånga skador.

Belastningsergonomi

Del inom området ergonomi som behandlar hur belastningar i arbetet påverkar rörelseorganen.

Handintensivt arbete

Ihållande snabba handledsrörelser i kombination med kraft.

Last

Person, djur eller objekt.

Manuell hantering

Alla slags transporter eller förflyttningar av laster där en eller flera arbetstagare lyfter, sätter ned, skjuter på, drar, bär eller flyttar en last.

Repetitivt arbete

Arbete som innebär att man upprepar liknande arbetsrörelser om och om igen.

Rörelseorganen

De kroppsdelar och de strukturer (muskler, senor, skelett, brosk, ledband och nerver) som gör att människan kan inta olika kroppsställningar och röra på sig.

Visa hela tabellen

4 § – Undersökning och riskbedömning#

När arbetstagare utför arbetsmoment som kan vara hälsofarliga eller onödigt tröttande, ska arbetsgivaren i sin undersökning av arbetsförhållandena, särskilt ta hänsyn till

arbetsställningar,

arbetsrörelser,

manuell hantering,

repetitivt arbete,

handintensivt arbete, och

synförhållanden som kan påverka arbetsställningarna och arbetsrörelserna negativt.

Utifrån undersökningen ska arbetsgivaren bedöma om belastningarna, enskilt eller i kombination, kan innebära en risk för skador i rörelseorganen eller på stämbanden. Vid riskbedömningen ska arbetsgivaren utgå från belastningarnas

duration – hur länge,

frekvens – hur ofta, och

intensitet – hur mycket.

I riskbedömningen ska man också beakta fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka riskerna.

Allmänna råd

Vid riskbedömning av hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar bör man välja en evidensbaserad metod som är lämplig för den belastning som bedöms.

5 § – Åtgärder#

Arbetsgivaren ska, så långt det är praktiskt möjligt, ordna och utforma arbetsuppgifter och arbetsplatser, så att arbetstagarna kan använda arbetsställningar och arbetsrörelser som är gynnsamma för kroppen. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna undviker att

arbeta långvarigt eller ofta återkommande med bålen böjd eller vriden,

arbeta långvarigt eller ofta återkommande med händerna över axelhöjd, eller under knähöjd, eller

utöva kraft i ogynnsamma arbetsställningar.

Arbetsgivaren ska tillhandahålla särskilda glasögon eller andra synhjälpmedel om det behövs, så att arbetstagarna kan använda gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser.

Manuell hantering och annan kraftutövning

6 §#

Arbetsgivaren ska ordna arbetsplatsen så att man undviker eller minskar risken för belastningsbesvär, särskilt i ryggen, för arbetstagarna som utför manuell hantering eller andra arbetsuppgifter som kräver kraftutövning.

Arbetsgivaren ska vidta lämpliga åtgärder, framför allt när det gäller arbetsmiljöns utformning och de krav som arbetsuppgiften ställer. Det innebär både organisatoriska åtgärder, och att använda sig av arbetsutrustning, framför allt teknisk utrustning, för att undvika manuell hantering.

Om det inte går att undvika manuell hantering, ska arbetsgivaren vidta åtgärder med hänsyn till de påverkande faktorerna i bilaga 5.

Allmänna råd

Arbetsgivaren bör minska riskerna för belastningsbesvär vid manuell hantering i följande prioritetsordning:

Helt undvika hälsofarlig och onödigt tröttande manuell hantering.

Vidta åtgärder för att minska hälsofarlig och onödigt tröttande manuell hantering till en acceptabel nivå, om det inte går att undvika den helt, utifrån bedömningen av risken för belastningsbesvär. Åtgärder kan vara att

anpassa utformningen av laster och ha tillgång till lämplig arbetsutrustning, eller

se över arbetsorganisationen samt arbetsmiljön i övrigt.

Utbilda och informera arbetstagarna, så att de kan bidra till att riskerna minimeras totalt sett.

7 §#

Arbetsgivaren ska se till att det normalt inte förekommer arbete som är repetitivt, starkt styrt eller bundet. Om en arbetstagare ändå måste utföra sådant, på grund av särskilda omständigheter, ska arbetsgivaren förebygga riskerna för ohälsa eller olycksfall till följd av hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar. Det förebyggande arbetet ska leda till ökad variation i belastningen, till exempel genom arbetsväxling, arbetsutvidgning eller pauser.

Allmänna råd

Variation i belastningen innebär att den fysiska belastningen förändras över tid. Det är viktigt att ta hänsyn till hur ofta belastningen varierar. Variationen påverkas även av belastningarnas storlek och vilken sorts belastning det är.

8 §#

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har möjligheter att påverka hur det egna arbetet planeras och genomförs, så att de får tillräcklig rörelsevariation och återhämtning.

9 § – Kunskaper#

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om

lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser,

hur arbetsutrustningen ska användas,

riskerna med olämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser,

riskerna med olämplig manuell hantering, och

tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler.

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna får information om vikten på de laster som hanteras. Där det är möjligt ska arbetstagarna få exakta upplysningar om lastens vikt och var lastens tyngdpunkt eller tyngsta sida finns, när innehållet i den är ojämnt fördelat.

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna får instruktioner och möjlighet att träna in lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Arbetsgivaren ska också försäkra sig om att arbetstagarna följer instruktionerna.

Allmänna råd

För att arbetstagarna ska kunna anpassa sin kraftinsats är det viktigt att veta hur mycket en last väger eller vilken förmåga en person har att bidra till sin egen förflyttning. Om tyngdpunkten i en last ändras, kan belastningen bli många gånger större än normalt. Det är därför viktigt att kunna planera hur ett lyft eller en förflyttning ska utföras på bästa sätt.

10 § – Medicinska kontroller#

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som sysselsätts i handintensivt arbete, där riskbedömningen enligt 4 § visat att exponeringen ger en ökad risk för belastningsbesvär i nacke, skuldra, arm eller hand, trots vidtagna åtgärder.

Avdelning V: Kemiska riskkällor

2.Tolkning#

Ingen tolkning tillagd ännu.