Bilaga 7

Risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10), Bilaga 7.

1.Lagtext#

Tabeller över smittämnen med tillhörande riskklass

Inledning#

Denna bilaga hör till 11 kap.

Mikroorganismerna i förteckningen är smittämnen i riskklass 2–4 som har klassificerats i EU och i Sverige enligt definitionerna i 11 kap. 3 §. Förteckningen är inte fullständig. Om en mikroorganism saknas i förteckningen, betyder det alltså inte att den automatiskt tillhör riskklass 1.

För smittämnen där fler än en art är kända för att framkalla sjukdom hos människan omfattar förteckningen de arter som enligt erfarenhet kan orsaka infektioner. Det utesluter inte att andra arter av samma släkte kan orsaka infektioner.

När ett helt släkte anges i klassificeringsförteckningen över smittämnen ingår inte de arter och stammar som man vet inte är sjukdomsframkallande. Om en stam har försvagats eller har förlorat kända virulensgener, behöver inte de skyddsåtgärder vidtas som krävs enligt klassificeringen av moderstammen, förutsatt att lämplig riskbedömning görs av arbetsplatsen.

Riskklassificeringen gäller smittämnets vildtyp.

Riskklassificeringen gäller smittämnen som man vet smittar människor.

Riskklassificeringen av zoonotiska smittämnen tar bara hänsyn till sjukdom hos människor.

Riskklassificeringen av smittämnen tar enbart hänsyn till friska arbetstagare. I riskbedömningen kan man behöva ta särskild hänsyn till infektionskänsliga arbetstagare.

De krav på skyddsåtgärder som följer av klassificeringen av parasiter gäller bara för de stadier i parasitens livscykel när den är smittsam för människor på arbetsplatsen.

Den nomenklatur för klassificerade smittämnen som använts för att upprätta denna förteckning avspeglar och överensstämmer med de senaste internationella överenskommelserna om taxonomi och nomenklatur för smittämnen vid den tidpunkt då förteckningen utarbetades. Där namn har bytts anges ofta också det tidigare namnet i kolumnen Anmärkningar.

Noteringen ”spp.” omfattar övriga arter i släktet som är kända för att vara sjukdomsframkallande hos människor.

Noteringen ”ssp.” specificerar underarten som avses.

Noteringen ”Vaccin finns” innebär att vaccinet är registrerat inom EU, men inte nödvändigtvis alltid att det är allmänt tillgängligt, eller att det är effektivt mot alla varianter av smittämnet.

Noteringen ”Långtidseffekter” innebär att smittämnet kan ha lång inkubationstid eller att det kan medföra en latent infektion.

Bakterier#

Tabell 9 visar en förteckning över bakterier och vilken riskklass de tillhör. Antibiotikaresistenta bakterier tillhör normalt samma riskklass som antibiotikakänsliga av samma art. I en riskbedömning ska det framgå om ytterligare skyddsåtgärder krävs vid arbete med antibiotikaresistenta bakterier.

Virus#

Tabell 10 visar en förteckning över virus och vilken riskklass de tillhör. Virus listas enligt ordning, familj och genus i alfabetisk ordning.

Taxonomin bygger inte alltid på genetiskt släktskap. Vid mycket lika eller identisk sjukdomsbild, riskklass och genetiskt släktskap används en samlande benämning.

Många virus saknar svenska namn. I några fall är namnen översatta från engelskan och i andra fall anges både svenska och engelska benämningar.

Prioner#

Tabell 11 visar en förteckning över prioner eller atypiska smittämnen förknippade med transmissibel spongioform encefalopati (TSE) och vilken riskklass de tillhör.

Humana invärtesparasiter#

Tabell 12 visar en förteckning över humana invärtesparasiter och vilken riskklass de tillhör.

Utvärtesparasiter är inte smittämnen enligt definitionen i 11 kap. 3 § och finns därför inte med i förteckningen.

Riskklassen avser de stadier i parasitens livscykel när den är smittsam för arbetstagarna på arbetsställen.

Svampar#

Tabell 13 visar en förteckning över svampar och vilken riskklass de tillhör. Storsvampar som är giftiga vid förtäring, till exempel vit flugsvamp, omfattas inte av definitionen enligt 11 kap. 3 § och finns därför inte med i förteckningen.

2.Tolkning#

Ingen tolkning tillagd ännu.